Snart släpps tredje säsongen av HBO-serien ”Treme” på DVD. Efter Baltimore gick David Simon vidare till New Orleans och jämförelsen med hans förra skapelse, den hyllade ”The Wire”, är oundviklig men orättvis. Polisserien ”The Wire” har med sitt händelsedrivna förlopp ett försprång framför ”Treme”, vars karaktärer ”bara” försöker hitta tillbaka till någon slags vardag efter orkanen Katrina 2005. I jämförelse rör sig tiden aningen långsammare i New Orleans. ”Treme” har dock sin egen charm, främst förmedlad av dess musiker. Bland många andra hörs och syns Dr. John, Allen Toussaint, Art Neville, Irma Thomas, Clarence ”Frogman” Henry, Kermit Ruffins och Rebirth Brass Band.
Men precis som i ”The Wire” balanseras charmen av Simons samhällskritik – ingenting händer, ingenting fungerar, ingen ställs till svars. Det som möjligen saknas är en redogörelse av de incitament som styr agerandet från statsmaktshåll. Kritiken kommer här nästan uteslutande från de drabbade och sammanfattas väl i den utskällning en av rollfigurerna ger en myndighetsperson: ”We trying to live in this city. We trying to come back here, put what little shit we got back together and LIVE. And all y’all manage to bring to that is nothing!” Som komplement bör man även skaffa Spike Lees mäktiga fyratimmarsdokumentär ”When The Levees Broke: A Requiem In Four Acts” (HBO 2006) – en gripande, vacker skildring av händelserna men en svidande vidräkning med hanteringen. Som helhet är ”Treme” inte på samma nivå som ”The Wire” vilket inte borde hindra att David Simon åläggs att gå vidare till nästa krisstad. Varför inte Detroit?
