LP 1987: ”Lone Star State of Mind” MCA 5927.
Producerad av Tony Brown och Nanci Griffith; skriven av Fred Koller, Patrick Alger och Gene Levine.
Nanci Griffiths karriär har i stort sett gått mig förbi, men på något sätt har jag ändå uppfattat det som att hon under senare år vässat sitt politiska ställningstagande, kanske främst mot den sittande regeringen i Washington och för några år sedan var det problemen med landminor som engagerade. Döm därför om min förvåning när jag på hennes tjugo år gamla MCA-debut hittar en upprättelse av hennes egen och George W Bushs hemstat Texas. På den tiden verkar hon mest ägnat sig åt bitterljuv kärlek och småstadskänslor. Frågan är om hon hade anledning att vara mindre missnöjd med Ronald Reagan i Vita huset när ”Lone Star State of Mind” spelades in. Men mycket händer som bekant på tjugo år.
Nanci Griffith föddes i Seguin, Texas, växte upp i Austin och började tidigt sjunga folkmusik. Hon arbetade sig upp via Kerrville Folk Festival, ett flitigt turnerande och ett antal independentalbum innan hon kontrakterades av den inflytelserike Nashvilleproducenten Tony Brown till MCA där hon 1987 släppte ”Lone Star State of Mind”. I den mån någon envisades med att placera in henne i countryfacket så hamnade hon inte helt onaturligt bland 1980-talets nytraditionalister. Griffith har genom åren behållit sin folkmusikgrund och byggt vidare på den med country och sedermera pop. Det har visat sig var ett framgångskoncept även om hon bara har tagit sig in på Top 40 två gånger – 1987 med denna och ett år senare med ”I Knew Love”. Hennes material har dock flera gånger rönt framgångar i händerna på andra artister, bland andra Kathy Mattea vars första stora listplacering var Griffiths ”Love at the Five & Dime”, en framgång som inte direkt skadade Griffith själv.
Texten till ”Lone Star State of Mind” ger inget otvetydigt besked om vilket sinnestillstånd delstaten Texas här förknippas med, men helheten säger mig att det är en positiv känsla. Jag blir i alla fall på gott humör av hennes klara röst, Bela Flecks pådrivande banjo och LP:ns fina omslagsbild. Dessutom är det klockren bilåkarmusik och tillsammans med bland annat ”Goin’ to Memphis” av Carl Perkins, ”I’m A Lonesome Fugitive” av Merle Haggard eller ”South of Cincinnati” av Dwight Yoakam så finns det få saker jag hellre skulle vilja lyssna till när jag ser I-40 mellan Memphis och Nashville sträcka ut sig genom den stora framrutan.
